...

hade somnat. sov i 20 minuter.
vaknade i ett ryck utav världens jävla ångestvåg typ
lol, den smäller mig så jävla hårt på käften.

det biter och sliter i mig innifrån
myrkrypet..
jag sträcker på mig. så mycket jag bara kan
and there yet, så är det inte enough.
det känns som om mitt skelett håller på att växa ur kroppen
hm
helt klarvaken nu
trotts propavanen och ataraxen. jävla idiotläkare
hatar er
ba satt ni vet
äckliga är ni. som sammi.

aja
ska fortsätta läsa boken jag somnade ifrån, heh
sjukt jävla bra är den
började läsa den vid 4 idag
är snart klar hihi


btw, kommer säkert ta bort det här inlägget inom en snar framtid
behövde bara skriva av mig lite
hm, lite sjukt äre egenligen att man ska behöva tänka så, i sin egen blogg.
att man ska ta bort inlägg för att dom känns för "personliga" för "rädslan" om vad andra ska tycka?
eller inte rädslan
mer typ
frustrationen..?
eller liksom.. äh..
skitsamma

u know u love me
xoxo, lali