15 fanthoms, counting.
"För varje andetag jag tog kände jag hur krampen i mina lungor tätnade.
Kontrollen hade försvunnit och känslan i mina fingertoppar började tyna bort.
Det tog emot att andas, och ordet varför ekade i mitt huvud.
Du finns inte längre.
Du ville inte finnas, du fanns aldrig.
Illusionen som höll mig levande och lycklig, var nu det mest overkliga som någonsin hänt mig"
Kontrollen hade försvunnit och känslan i mina fingertoppar började tyna bort.
Det tog emot att andas, och ordet varför ekade i mitt huvud.
Du finns inte längre.
Du ville inte finnas, du fanns aldrig.
Illusionen som höll mig levande och lycklig, var nu det mest overkliga som någonsin hänt mig"
Kommentarer
Trackback
